Snooor.

Jag har en stor, hårig hamster i halsen. Har vaknat massa gånger inatt av att jag inte kan andas. Det är hyfsat läskigt vill jag lova! Har sovit korta stunder i framstupa sidoläge, kippandes efter andan. Nej, riktigt så illa är det inte. Men nästan. Snor, snor, snor.

Det lär bli ett väldigt, väldigt lugnt nyår. Kanske lika bra det.

Samlare.

Jag är en sådan där människa som ständigt klagar på att jag inte har något att sätta på mig. Trots att min garderob är alldeles, alldeles proppfull. Nu vet jag varför. Undre halvan av min garderob upptas av t-shirtar. Mängder av gamla t-shirtar med reklamtryck. T-shirtar jag samlat på mig när jag jobbat som funktionär på hopptävlingar. Till och med en t-shirt från Vårruset 2007 (oh ja, oväntat va?). Dessa t-shirtar samlar jag på mig för att använda vid hårfärgning. Mycket onödigt, då jag färgar håret på tok för sällan (känd som hon med stans värsta utväxt). Men, någon gång kanske jag börjar färga håret på mer regelbunden basis?

För övrigt, jag har färgat håret idag. Mörkbrunt. Fint.

Tapetvånda.

Om cirka 6-7 veckor flyttar vi (ja, jag räknar dagarna). Och då får Vilhelm ett nytt rum, ett nytt rum som kommer att bli snyggast i schtaaan! Definitivt. Var nere på färghandeln och kikade på tapeter idag. Och vilken vånda. Vilken beslutsångest. Å ena sidan vill jag ha en gullig och rolig tapet, hittade en med massa bin på som absolut föll mig i smaken. Å andra sidan vill jag ha en hyfsat stilren, dock färgglad, som man kan kombinera med massa läckra kuddar, gardiner och prylar. Åh, vilken beslutsångest jag har. Och åh, vilket i-landsproblem det är.

Den där skatan...

Under eftermiddagen blev det en liten fotosession med lilla skatan i fokus. Söt är hon, men ändock en skata. ;)

Morgonstund HAR guld i mun!

Jajamän, det är knappt att jag tror mig själv. Men idag har vi haft en bra morgon! Först klockan 08.30 började Vilhelm skruva på sig och annonsera att det var dags för uppstigning. 08.30, det vill säga, sisådär 2½ timme senare än i normala fall. Skönt!

P fick sova ett par timmar till, medans jag och Vilhelm ägnade oss åt aktiviteter i stil med julgransvältning och köra-gå-vagn-fort-som-fan-in-i-väggen. Mycket givande morgon.

Det ska vara bubbligt och rosa.

Ikväll ägnar vi oss åt detta. Jag och Emma. Emma och jag.

En sen, men god, jul!

Igår blev det inte mycket till inlägg, men jag hoppas att ni hade en riktigt fin julafton allihop! Jag hade det definitivt. Vilhelms första jul blev precis lika mysig som jag hoppats! Firade först hos svärmor och svärfar, tillsammans med dem och även P's systrar samt svåger. Jättemysigt! Massa god mat, massa paket och massa skratt.

Sedan hos min mamma. Ännu mer mat, ännu mer paket och en mysig (om än väldigt kall) långpromenix.

Hos oss får man öppna ett (1) paket på morgonen. Och det visade sig vara väldigt uppskattat av den lilla pyamastomten.

Done!

Idag har jag gjort något stort. Jag har sagt upp våran lägenhet. Det är stort. Vi har ju kikat på lägenheter och även hus ganska länge nu, men inte hittat något vi (jag) gillar. Hela tiden har jag sneglat åt ett visst hus, det stora vita stenhuset på Kvarngatan. Igår ringde han. Och, han hade en ledig fyra (!). I det stora vita stenhuset på Kvarngatan!! Som sagt, var där och tittade. Och det är verkligen en tiopoängare. Underbar planlösning, fina golv, ljusa väggar med ett par riktigt läckra fondtapeter. Och öppen spis. Öppen spis! Hur jäkla mys är inte det då?! Just nu är jag sååå glad, om än fortfarande väldigt trött. Men, sååå glad!! I början/mitten av februari flyttar vi. Och då kommer det en bildbomb av hög klass.

ZzzZz.

Har varit sjukt trött, hela dagen. Som alltid var jag sjukt trött när jag släpade mig upp ur sängen imorse, men i normala fall brukar ju den där tröttheten rinna av en tämligen omgående. Inte idag. Jag har vandrat omkring i ett komaliknande tillstånd hela dagen, det känns ungefär som när man varit förkyld i ett par-tre veckor. Rejält förkyld, med feber och sådant. Man har liksom ingen kraft i kroppen, musklerna känns helt förtvinade och ögonlocken skulle behöva hissas upp ett par centimeter för att man ska se klart. Jäkligt läskig känsla. Snart är det januari. Snart.

Och så, en fråga till signaturen anonym i föregående inlägg. Jag tror inte att jag kommenterat din blogg, vem är du? Du kan ju lämna en liten hint åtminstone, läser/kommenterar ganska många bloggar dagligen.

Inte ett pip.

Idag kombinerar jag nytta med nöje. Jag kokar knäck till farmor. Och jag har konstaterat att vårt brandlarm inte alls fungerar, knäcken kokade över. Köket var rökfyllt (inte lika dramatiskt som det låter), men dosan i taket sa inte ett pip. Bra att veta, ska bara få tummen ur och göra något åt det!

Hard work, work.

Svenska folket äter fruktansvärt mycket vid jul. Helt otroliga mängder. Och dessutom är de otroligt stressade. Och alldeles, alldeles fantastiskt otrevliga.

/Hatar mitt jobb

Mm. Mer jul.

Mer jul. Snubblade in på en annan Sunne-blogg häromdagen. Granne med Selma. Och givetvis, Sussies vita ischoklad kunde inte motstås! Här hemma är vi inne på andra omgången nu. Ska det räcka till jul bör jag nog slänga ihop en tredje imorgon...

75 gram kokosfett
150 gram vit blockchoklad
finrivet skal av en clementin

Smält kokosfett och blockchoklad på svag värme. Blanda i det rivna citrusskalet och fyll smeten i formar. Låt stelna i kylen. Så snabbt. Så enkelt. Så gott.

Potatiskunskap.

Innan Vilhelm har blivit lite smågrinig och ratat både sin zebraskallra och det erbjudna smörgåsrånet har jag hunnit skala 2 potatisar.

Innan det kalla vattnet i varmvattenkranen har hunnit värmas upp till temperatur pissljummet så har jag hunnit skala 4 potatisar.

Innan Vilhelm har blivit arg på riktigt, samt slängt ner sin bok, sin napp och sin spaghettitång från bordet så har jag hunnit skala 5 potatisar.

När jag hunnit skala 8 potatisar har P, som jag väckte redan innan jag plockade fram potatisarna ur kylen, fortfarande inte kommit upp. Då var det nära att jag drämde en stekpanna i huvudet på honom. Nära.

Mycket ansträngande. Och rätt gott.

I brist på dator, internet och musik har jag ägnat stora delar av helgen åt provsmakning av årets julkonfektyr. För tionde (?) året i rad tas segern hem av Cloettas julskum. Bättre kan det inte bli. Skumparty, mer skum åt folket!

Nu. Nu så.

Jag är medveten om att jag varit tämligen otillgänglig de senaste dagarna. I torsdags fick jag fullkomligt spader på min virusdrabbade dator, så den fick ta en välbehövlig semester hos min far (tillika privata datatekniker). Nu är datorn piggare, och jag riskerar inte längre hjärtinfarkt som följd av mina regelbundna raseriutbrott. Känns bra.

This. Kräk.

Ja, kräksnö alltså. Detta var vad som fanns på mitt sovrumsfönster när jag öppnade ögonen imorse. Det var inget vidare trevligt uppvaknande måste jag säga. Det har snöat hela dagen. Snö går an, men inte idag. Det snöar på snedden, och det är faktiskt det värsta som finns.


För övrigt, som ni kanske redan förstått. Kameran exploderade inte. Good stuff.

Julfint.

Egentligen är jag inte så mycket för julpynt. Men hyacinter är fina. Vita hyacinter.

Pappagris.

Vilhelm är en pappagris av rang. Jag har varit ensam med Vilhelm ikväll, hela kvällen. Kring 19-tiden börjar han gnälla, gnöla och gäspa stort. Välling, pyamas och nattinatti alltså. 19.15 sätter jag mig i soffan med Vilhelm. Knappa två timmar senare har Vilhelm fortfarande inte somnat. P kommer hem. Sätter sig med Vilhelm i soffan. Det tar två minuter. Det tar max två minuter. Sedan sover skrutt som en stock. Som sagt, pappagris.

Räkigt.

Idag har jag lyckats med bedriften att bränna tre (3) plåtar med lussekatter. Det är fan inte illa. Svängde ihop en räksallad istället. Med massa aioli på. Mm.

Allvarligt?!

Det här var vad som poppade upp mitt i synen när jag knattrade in på Aftonbladet. Skojar de? Allvarligt? Har jag suttit och tvingat i mig dessa trillingnötter, varenda år så långt jag kan minnas, till ingen nytta? Menar de att jag egentligen skulle kunnat plinga på hos grannen och bett att få byta trillingnötter mot pärlnougat, ägglikör eller nöttryffel? Den sved kan jag lova.

Att våga ta risker.

Vi har två sladdar med USB-kontakt. Den ena sladden går till min kamera. Den andra sladden går till P's bankdosa. Min kamerasladd är några centimeter kortare än P's banksladd. Det är så man ser skillnad på dem. Om man (jag) har en kamera som är proppfull med fina bilder. Bilder som jag gärna skulle ha i min dator. Och om jag bara hittar en USB-sladd, och således inte kan veta om det är den långa eller korta sladden jag hittat. Vågar man då plugga in den i datorn och ansluta kameran? Kameran kanske exploderar. Eller så kanske den inte gör det.

I-landsproblem.

Idag funderar jag på om man kan stoppa in en fryst laxfilé i ugnen, eller om den måste tina först? Den kanske blir torr och tråkig annars? Funderar för övrigt ganska mycket idag, men det här med laxen var nog det viktigaste tror jag. Säger det något om min betydelsefulla dag?

Snälla tomten.

Som bekant så infaller ju julafton om knappa tre veckor (tre veckor, holy crap). Av tomten önskar jag mig två saker.

En stycken blender ur OBH Nordica's Chilli-serie. Jag har faktiskt en blender som jag inte använder. Men den är grön, och inte på långa vägar lika het som rödingen.

Och en stycken Henrik Strömberg ur Scotts. Oh, han är vacker som en dag. Här hade jag kunnat skriva att jag faktiskt redan har en pôjk, som jag inte använder. Men att han är brunhårig, och inte på långa vägar lika het som Dansbandshingsten himself. Observera att jag inte skrev det.

Fredagsnöje.

Sedan Vilhelm föddes har mina fredagsnöjen ändrats något. Min mor och likaså min farmor har alltid hävdat att de tycker om att diska. Att det är fridfullt, och kul att se när det blir rent. Jag har aldrig haft den minsta förståelse för det. A l d r i g. Förrän nu. Hell no att en diskmaskin kommer in i mitt hus, inte en chans. Handdiskande is it! Att få stå vid diskbänken, själv, i slitna mjukisbyxor och med Amy MacDonald i ena örat och Takida i det andra. I lugn och ro. Oh ja, det är fredagsnöje av hög kvalité.

Ge mig en HOL!

Tidigare så tillverkade Ikea en förvaringsbänk vid namn HOL, ni vet den där fyrkantiga, håliga saken. Då tyckte jag att den var riktigt ful. Nu tycker jag att den är riktigt snygg. Sorgligt nog så har Ikea slutat tillverka HOL. Och ja, det är ganska synd. Spanar mig fördärvad på blocket, utan större framgång. Jag skulle kunna ge nästan vad som helst för en ekbetsad HOL i den större modellen. Den skulle göra sig så bra i min hall. Snälla, någon?