I oktober började jag jobba halvtid efter att ha varit föräldraledig. Vilhelm var då drygt sex månader gammal. Och jag vet inte hur många gånger jag fått den frågan; Har du redan börjat jobba?!. Också med följdfrågan; Men din bebis är väl inte så stor?. Och ibland, än värre; Var har du honom på dagarna då? Är han inte för liten för dagis?. Allvarligt talat. Jag blir så jäkla trött på det där så att jag håller på att spy.
-Ja, jag har redan börjat jobba.
-Nej, sådär jättestor är väl inte min bebis.
-Han är hemma på dagarna. Han har nämligen en pappa också.
-Och ja, han är för liten för att gå på dagis.
Det är nästan så att man blir mörkrädd. Det verkar vara på tok för vanligt att mödrar på vischan är hemma med sina barn tills de börjar på dagis. Fadern i familjen tar på sin höjd ut två månaders föräldraledighet, men helst då i samband med OS eller semestern. Jag trodde att man skaffade barn för att man ville ha det, för att båda föräldrarna ville ha barn? Men uppenbarligen så föredrar alldeles för många pappor att jobba framför att umgås med sina barn på heltid? Eller får de helt enkelt inte vara lediga med barnen för att mammorna (i regel amningsfascister och dylikt) inte tillåter att de är hemma? Är det möjligt att vara så fruktansvärt självisk?
Som sagt, allt för många verkar vara uppriktigt förvånade över att jag jobbar 50% (oj, så mycket?!) trots att jag har en son på drygt 9 månader. De verkar uppriktigt förvånade över att P är "hemmapappa". Det är fullkomligt stört att det ska vara så. Vi lever i ett jämlikt förhållande, och jag skulle aldrig drömma om att snuva honom på föräldraledigheten såsom många andra mammor verkar göra. Och jag skulle heller aldrig drömma om att skaffa barn med någon som inte tycker att kvalitétstid med barnen bör prioriteras före jobb. Never.
söndag 18 januari 2009
Har du REDAN börjat jobba?!
Upplagd av Bodil kl. 20:54
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Visst är det skrämmande!
Fick samma frågor när stora sonen var liten (Jag började jobba heltid när han var 8 mån).
Nu ska jag börja jobba deltid i Mars (yngsta sonen är då 7 1/2 mån). Vem vet, frågorna kanske kommer den här gången också... *suckar*
Vet hur det är... Började jobba heltid nu när Muppen är 10 månader och hans pappa är hemma med honom... Folk har svårt att förstå...
Undrar vad jag får för frågor då jag kommer att gå och jobba när onen är 4 mån och då heltid... ;)
Kunde inte sagt det själv. Jag var ändå hemma tills Vera var 11 månader och många blir förvånade när jag berättar att hennes pappa är hemma nu.
Och jag blir lika förvånad varje gång.
Tycker det är super bra då mammorna känner att dom kan och vill "släppa taget".
Tror det finns alldeles för många därute som ser barnet som "sitt".
Stå på dig kvinna! =)
Jag har valt att vara hemma med mina barn, eller snarare vi måste ha det så. Anledningen till att vi bor där vi bor nu är just för min mans jobb och ingen betald pappaledighet. Han avundas alla sina vänner som har chansen att vara hemma. Tycker ni gör helt rätt! Therese x
Så sant, så sant! Jag är tvåbarnsmamma som jobbade av och till hela tiden innan dagis satte fart eftersom jag driver ett eget företag. Var aldrig helt borta och kom snabbt tillbaka i heltid igen. Eftersom företaget också är min "bebis" på ett sätt så har det aldrig stört mig utan varit en självklarhet att kombinera. För min del har det kännts jättebra men omgivningen (stor del av den i alla fall) har antingen tyckt synd om mig eller lite försiktigt ifrågasatt hur mycket jag jobbar eller när jag jobbar. Spelar väl ingen roll så länge alla i familjen mår prima! Bra blogg du har!
Skicka en kommentar